Jajamensan, det händer saker...

Vägde och mätte mig imorse och det har faktiskt hänt nåt trots att jag slarvat med mycket den senaste tiden.

Vikt: -1½ kg

Mage: -2 cm

Lår: +1 cm (fast det gör inget)

 

Mäter inte på alla ställen utan magen är väl det mest intresanta eftersom det är där jag behöver få bort fläsk. Att jag gått ner 1½ kg sen sist jag mätte kändes väldigt positivt och det hade jag inte alls förväntat mig. Tummen upp för det.

Att det försvunnit två centimeter i midjan tror jag helt på att ab challengen har gjort. Ska nog fortsätta med nån sorts magövningar när de här 30 dagarna har gått. Har en I FORM tidning med en massa olika plankor i som jag tänkte jag skulle testa. Känner mig faktiskt lite taggad nu!!!

Idag är det regn, men det gör faktiskt ingenting. Fick rätt mycket sol i helgen när vi var på stugan. Vi hade tur som hade fint väder där, här hemma hade det varit disigt mest hela helgen.

Bästa vännerna campade hos oss i helgen för att deras barn ville prova på det. Alltid trevligt när dom är på besök.

Jag och Linda tog oss t.o.m tid att träna, tog en powerwalk, dips, armhävningar, knäböj och utfall och avslutade med en liten springtur för att sen avsluta helt med vår AB challenge. När vi var klara kastade vi oss i plurret för att vaska upp oss lite. Svalkande men skönt!

Var meningen att vi skulle köra liknande pass dagen efter, men det blev aldrig av och jag körde absen när jag kom hem...

 

Har testat att laga egen saft idag. Vita vinbär och jordgubbar! Ska bli intressant att se om det blev bra!

 

Nu tänker lilleman vakna så vi hörs!

Halv 5 imorse var jag upp till Milo och letade fram nappen åt honom, låg en stund efter det och kunde inte somna, klockan 6 tyckte Milo att vi skulle ta morgon. Så vi gjorde det. Det känns nu kan jag säga. Är trött trött trött och det svider i ögonen. Blir tidigt i säng ikväll...

 

Dottern ligger och tittar på film under en filt och dricker varm oboy. Var ingen hit på simskolan idag. Blåser fortfarande storm och idag lyser inte ens solen. Vattnets temperatur var bara 15 grader idag, men simmat hade dom gjort. Hon var glad att hon hade onepiecen med sig idag, imorgon skulle hon ha ännu mer kläder med sig om det var likadant väder.

 

Milo sover för tillfället ute i blåsten, väl inpackad i vagnen. Har typ sovit en timme nu, men jag hoppas han sover åtminstone en timme till så kanske han är på lite bättre humör sen. Undrar när han ska lära sig att sova längre på morgon så han är lite gladare?

Det kommer väl de dagen som man måste dra han ur sängen antar jag och han aldrig vill stiga upp. Alla åldrar har väl sin charm?!

 

Tjofräs där ute i blåsten!

Ja här på ön är det fortfarande blåsigt! Börjar bli lite tjatigt nu måste jag säga. Har väl blåst en vecka i ett streck nu och nordliga vindar så det är ju ingen högsommarvärme direkt. Var ju varmare i maj och juni än vad det är nu. Att bo på en ö har inte alltid fördelar även om fördelarna är många (enligt mig) att bo här. Finns inget annat ställe i hela världen jag skulle vilja bo på! Så det så!

Dottern började simskola idag. Så två veckor framåt ska hon bli duktigare på att simma. Vet inte vad det var för temperatur i vattnet men ungen var blå om läpparna när hon kom hem. Hoppas det blir lite varmare resten av simskolan! Fast dottern klagar inte förtås, men hon skulle nog ta onepiecen med sig imorgon så hon kan gosa in sig i den efter badet.

 

För övrigt så känns det som det är nåt knas på g i halsen. Har absolut inte nån lust att bli sjuk nu, fast det har jag ju aldrig förstås. Återstår att se om det blir nåt mer...

Angående min ab challenge som jag håller på mig så har jag måste plockat bort situpsen pga att jsg fått så ont i svanskotan, vad det beror på låter jag va osagt, men det känns onödigt att pina sig när det tar ont. Men jag kör allt annat så får jag prova med situpsen igen om nån dag. Känns dock lite surt, men men...

Jaha idag var vi på Getadagen. För dom som inte vet så är det en marknad som ordnas i min hemkommun varje sommar. I år måste jag faktiskt säga att jag blev lite besviken. Var ganska dåligt med försäljare och väldigt lite för barnen. Dottern skulle så ha velat haft en ansiktsmålning men det fanns ingen sån i år. Det fanns visserligen ett hoppslott i år och det var ju populärt förstås, men jag saknade ändå lite för barnen. Kanske det är bättre nästa år?

Blev kvar efteråt och åt både rökt lax och grölling till middag hos mamma och pappa. Laxen blir man ju aldrig besviken på i alla fall. :) 

 

Ab challenge går bra,  men det börjar nog kännas nu när man gör alla magövningar, eftersom dom ökar på sig alla dagar. Men jag kämpar på och jag ska klara alla 30 dagar. Har inte mätt midjan men det känns som det ändrat i midjan, trots att det är den där perioden i månaden när man känner sig lite extra svullen. Återkommer om midjemåttet lite senare.

Idag blåser man bort där ute, nästan i alla fall. Kommer nån regnskur ibland också. Men jag klagar faktiskt inte, för kommer det vatten så behöver jag inte vattna. Och sen är det ganska skönt med en mellandag, en dag när man inte behöver vara ute i solen, man kan vara bara inne och ta det lugnt eller som jag gjort idag, städat igenom Milos garderob och vikt en massa tvätt och plockat i köket lite. Och suttit vid datorn. Konstigt vad mycket man kan hinna med när Milo faktiskt sover länge på dagen. Jag undrar just när han tänker vakna? Han har nu sovit 1 h och 15 minuter. Hör inte till vanligheterna om man säger så. Han har dessutom sovit hela natten i natt och vaknade först 07.20. Hoppas det här är nåt han tänker börja med nu för de senaste veckornas icke mycket sovande har tärt lite på den här mamman. På barnet också tror jag, för man märker ju att han inte är nöjd, mest grinig och vet inte vad han vill.

Nå nu verkar det som han tänker vakna!

Idag blir det att åka till Lekandet! Gissa om dottern är exalterad?! :)

Vi har pratat om att åka dit länge redan, men den här sommaren har inte alltid blivit som man tänkt sig. Nåja, nu är vi i alla fall på väg dit bara vi ätit lite lunch.

 

För övrigt börjsr jag känna mig lite stressad över mannens nästa ledighet. Känns som vi planerat in alldeles för mycket på 4 veckor.

Bland annat ska vi: 

Åka till skansen

Ha kräftskiva

Vara på stugan

Jag ska jobba 4 dagar

Mannen ska jobba några dagar med firman han har med sin pappa

Badrummet uppe är inte färdigt ännu

Mannen pratar om att laga pulled pork, vilket tar en hel dag

Dottern går på simskola

 

Ja som sagt bland annat det, har säkert glömt nåt och antaglkgen måste vi lämna nåt till senare...

Idag och igår också för den delen,

har jag känt mig mycket positivare.

Varför ska jag gå och va så negativ? Min man har nog smittat mig med sin negativitet. Man blir ju som dom man är med. Tycker inte alls om den jag blivit, måste återgå till mitt normala positiva glada jag.För såhär går det ju inte att ha det.

Men det måste ju vara nåt som gjort att det blivit såhär, eller hur? Kan inte riktigt sätta fingret på vad bara. Kanske det är många olika saker. En grej är nog att jag inte sovit riktigt ordentligt och skönt sen...ja jag vet inte när. Började väl i samma veva som jag fick foglossning när jag väntade minstingen, så det börjar väl närma sig 2 år snart då. 2 år är en lång tid att inte fått sova ordentligt på. Men nu ska jag inte klaga. Jag ångrar inte mina barn på nåt sätt, men det skulle ju vara kul om dom lät lilla mamma sova en hel natt nån gång. Nåja, det kommer väl det också.

 

Ikväll har jag i alla fall slängt mig upp på motionscykeln och cyklat 10 km och gjort mina magövningar. Jag och en kompis har utmanat oss själva att köra en 30 days ab challenge (stavningen??). Vilket innebär att man börjar lite sakta med situps, crunch, leg raises och plankan, man ökar på lite varje dag, kör tre dagar, vilar en och sen kör man 3 dagar igen osv. Sista dagen ska man kunna stå plankan 120 sekunder. Ska bli kul att se om jag lyckas!

 

See ya!

Jag är nog inne i nån svacka igen. Känner mig allmänt nere, inget är roligt och jag är ju jämt irriterad. Hur kul är det liksom? Jag älskar mina barn och min man över allt annat, men hur kul är det att jämt vara irriterad på dom? Funderar om jag kanske borde prata med någon, någon professionell kanske. Jag vet inte, samtidigt känns det som jag kanske överdriver allt, så allvarligt är det väll inte? 

Eftersom jag jämt är irriterad så känns det som jag behöver semester hemifrån ibland, men när jag väl är hemifrån så vill jag bara hem igen. Varför känner jag så? Ja, jag kan inte påstå att jag pratat speciellt mycket om det här med min man och jag kanske borde börja där. Ja nånstans måste jag börja och nånting måste jag göra.

Måste väl tillägga att jag känner inte såhär alla dagar, men den senaste tiden känns det som jag tänkt mer på det. Och träffar ni mig så visar jag inte hur jag mår, Känns inte som jag behöver visa det...

Mannen har åkt på jobb efter 8 veckor hemma. Behöver jag säga att jag saknar honom? Känns jättejobbigt om jag ska va ärlig. Första dagarna känns alltid värst och det brukar bli bättre. Av nån anledning så känns det som jag inte vill göra nånting eller orkar ta mig för nånting. Jag är ju tvungen,  barnen vill inte bara sitta uppochner ner.

Frågade på fb igår om nån har lust att träffas nu när vi är ensamma och dottern behöver ha lite att göra för annars blir hon så rastlös, var det EN som hörde av sig. EN! Man undrar ju om man har några vänner alls ibland eller har alla så himla fullt upp? Jag överdriver antagligen som vanligt. Känns bara ibland som ingen vill umgås. 

På senaste tiden har jag också haft stort behov att få lite komplimanger,  att bara nån gång få höra att man är fin eller har en snygg tröja eller är snygg i håret skulle ju vara kul nån gång. Okej, nu när jag tänker efter så var det nån som sa att jag såg fräsch ut i håret en dag, dessutom var det en dag som håret inte ens var rent och jag inte alls kände mig fin i håret. Men jag blev glad iaf. =) Okej jag måste väl erkänna att jag är ganska dålig på att ge komplimanger själv, men jag försöker. 

 

Lilleman vaknar, måste sluta!

Tänkte jag skulle berätta lite om vad vår nu ett åriga kille kan och sådär.

 

* Försöker äta själv med sked eller gaffel, men det blir mest händer

* Ställer sig upp utan stöd rutomkring

* Går några steg utan stöd, så snart går han nog helt

* Har äntligen lärt sig att dricka ur pipmugg, men han har fotfarande svårt att tippa den så mycket att han får nånting ur den, men han vet iaf hur man ska få vätskan ur muggen

* Använder ännu 74/80 på kläder, men vissa 74or börjar bli för små

* Vägde vid 1 års kontrollen 9890 gram och var 79 cm lång, lång och smal kille

* Säger mamma, pappa, ba, va, dä,ksse, mmm bl.a

* Tycker om att pussas och gör det gärna med öppen mun

* Alla fordon blir han helt lyrisk över, speciellt gräsklipparn, bilar och traktorer

* Har mycket roliga grimaser för sig

* Gillar jordgubbar och keso

* Sover fortfarande inte hela nätter och just nu har han en period som han inte sover bra dagtid heller

 

Ja det var vad jag kommer på just nu. Har säkert glömt nåt.

 

Go´kväll!

Känner att jag tappat motivationen för allt just nu.

Inte bara till den här träningen som jag hela tiden försöker få tid till.

Inget känns speciellt roligt just nu.

Familjen bråkar mest hela tiden och är irriterade på varandra. Jag vet inte om det har att göra med att mannen varit hemma 7 veckor och dottern har sommarlov och alla träffas alla dagar. Låter kanske konstigt, men för oss som är vana att pappan i huset är borta stora delar av året och dottern är några timmar per dag i skolan, så är det inget konstigt. Brukar vara jag och lilleman på dagarna och då gör vi som vi vill.

Missförstå mig inte, jag älskar min familj och det är jätteskönt när mannen är hemma från jobb, men vi behöver alla vår egen tid. 

Men för mig känns det som jag alltid måste be om den där egna tiden, det är ingen som erbjuder mig lite egen tid, det är ingen som erbjuder sig till nånting. Även om jag inte vill vara borta länge från min familj så är det ändå skönt att få några timmar för sig själv, det är rent ut sagt nödvändigt. 

Sen känns det också som man aldrig får några tack för nånting man gör här hemma. Men det kanske är så när man är mamma? Man ska kanske få ta all skit och bara stå ut? 

Jag tar antagligen åt mig för mycket, funderar för mycket som vanligt. Vissa dagar är jobbigare än andra och idag är jag kanske känsligare än vanligt. Idag är det nämligen 2 år sen som vi förlorade vårat länge efterlängtade barn i ett missfall. Det tog väldigt hårt på mig och det tog länge innan jag accepterade att vi förlorat hen. Nu är jag ju lyckligt lottad som har 2 barn, även om vissa dagar är jobbiga!