Long time no see!
Ja hörni, bloggen blir lidande ser jag. Är inte mycket vid datorn, vet inte riktigt vart tiden tar vägen.
Livet rullar på.
Dottern går nu på femte klass med allt vad det innebär. Mycket mer läxor än hon haft tidigare.
Sonen har börjat sitt andra år på dagis och det går för det mesta riktigt bra.
Tänkte att han skulle börja på fotbollslekis, men han provade två gånger, men det verkade inte va hans grej. Han ville inte va med när vi var där och då kände vi att han kanske inte va mogen för det. Jag tänker inte tvinga honom på nåt han inte vill. Han kanske vill om ett år.
Mannen jobbar på som vanligt och så även jag.
Jag har sagt upp mitt kontrakt på gymmet där jag gick eftersom jag tyckte att jag ville spara in tiden det tog att ta sig dit och hem. Hade tänkt att jag skulle börja på gymmet här i kommunen, men än så länge har jag tränat här hemma. Gått mycket promenader och använt dom vikter jag har hemma. Finns ju inga ursäkter att jag inte har tid att ta mig till nåt gym om man har allt hemma. Det störtsa bekymret är att man ska ta sig själv i kragen och göra det bara.
Men lite motivation fick jag ju igen när jag fick veta att jag har lite för högt kolestorol. Kändes inte alls bra, men vad gör man. Att träna och ta sig ut och motionera är väl en sak, men att ta bort en massa mat som man gillar, det är svårare. Just nu känns det mest jobbigt, att alltid måste tänka på vad som inte passar sig att stoppa i sig vid högt kolestorol. Och det är ganska mycket tyvärr. Och det är väl en vanesak också, så man måste väl ta en sak i taget.
Sen vet inte jag om jag tar det lite onödigt hårt, inte vet jag. Men jag har ju väldigt mycket hjärtsjukdomar i släkten och min farmor dog i hjärtinfarkt bara 54 år gammal. Det liksom ligger där och gnager.
Kommentarer
Trackback
