Jag är nog inne i nån svacka igen. Känner mig allmänt nere, inget är roligt och jag är ju jämt irriterad. Hur kul är det liksom? Jag älskar mina barn och min man över allt annat, men hur kul är det att jämt vara irriterad på dom? Funderar om jag kanske borde prata med någon, någon professionell kanske. Jag vet inte, samtidigt känns det som jag kanske överdriver allt, så allvarligt är det väll inte? 

Eftersom jag jämt är irriterad så känns det som jag behöver semester hemifrån ibland, men när jag väl är hemifrån så vill jag bara hem igen. Varför känner jag så? Ja, jag kan inte påstå att jag pratat speciellt mycket om det här med min man och jag kanske borde börja där. Ja nånstans måste jag börja och nånting måste jag göra.

Måste väl tillägga att jag känner inte såhär alla dagar, men den senaste tiden känns det som jag tänkt mer på det. Och träffar ni mig så visar jag inte hur jag mår, Känns inte som jag behöver visa det...