Min storebror fyllde 40 år igår! STORT GRATTIS!

Vi ska dit på lördag och gratta, då även hans dotter fyller 9 år och sen blir det lite grillkalas i sommar.

Han vill säkert inte fylla 40, dom flesta vill väl inte inse att dom blir äldre. Men man är väl så gammal som man gör sig?!

Min storebror är egentligen min halvbror, vi har inte samma pappa. Vi har aldrig sagt halvbror, trots att han har ett annat efternamn. Han har alltid bott med oss och har alltid funnits där.

Min storebror är 7 år äldre än mig, vilket betyder att mina barn har lika stor ålderskillnad som vi haft.

Jag minns att jag tyckte det var jättespännade när han började ta hem eventuella flickvänner, jag minns också när jag själv började springa på stan och storebror var lite väl överbeskyddande ibland. Men det var ju tryggt också!

Sen jag flyttade hemifrån har vi väl egentligen umgåtts rätt mycket, det gör vi fortfarande och det är skönt att man kan vara så bra vän med sina syskon. Är det nåt jag hatar så är det när man ska vara osams.

Han skaffade hund, den var mycket med mig när han behövde hundvakt. Han skaffade flickvän som senare blev fru och så kom äntligen det första barnet. Som jag väntat, jag ville ju bli faster! Och det visade sig att jag också fick bli gudmor =). Sen fick vi barn nästan samtidigt, våra döttrar skiljer det bara en månad på. Han har också fått en son, så tre barn har han fått, min storebror.

Min storebror är snäll, säger vad han tycker, bryr sig nada om vad andra tycker (en sak som jag avundas) allt bara rinner av honom, han är rolig och garvar han så garvar jag och han ställer för det mesta upp när man behöver.

Han är bra min storebror!

GRATTIS igen storebror!